Hjälp!

Nu behöver jag hjälp och det på allvar! Vågen motarbetar mig katastrofalt, eller vikten ska jag väl kanske säga... Fast förmodligen är det ju mest jag själv... 
Sen bröllopet -07 har jag gått upp 25 (!) kg... Hur i helsike ska jag göra för att gå ner dessa igen???

Nu vill maken att jag slutar röka också, och visst det vill ju jag med men hur kommer jag då att se ut om ett år när jag inte kan behärska mitt ätande nu...

Mina mediciner mot restless legs (Siffrol) är väl till stor del boven i dramat men jag kan ju inte vara utan för då kan jag ju inte sova istället... Moment 22... jo jag vet...

Att bära fram trillingarna gjorde väl kanske inte saken mycket bättre, att vara sängliggandes mer eller mindre i 5 veckor satte väl sina spår men jag trodde precis som alla sa: -Du kommer springa av dig varenda gram när du måste jaga trillingarna sen... jo jag tackar ja, de går ju efter mig som ankungar så här jagas inget...

Tilläggas ska ju att motion är inte min stora favorit plus att med min fibromyalgi kan jag inte ta ut mig totalt eller få träningsvärk för då blir jag sängliggandes i flera dagar och har "dubbel" värk i stället.... H-s, j-a skit rent ut sagt.

Nu brottas jag med så mycket att det känns extremt motigt faktiskt, men med ett leende på läpparna utåt, kan man få de flesta att tro att man är pigg, glad och nöjd... Min älskade mamma har i hela sitt liv kämpat med vikten, bantat hit och dit och prövat diet efter diet med föga resultat, jag har alltid ansett henne som alldeles för svag och med dålig karaktär och nu är jag där, exakt på samma ställe själv... svag, orkeslös, dålig karaktär och dessutom fet... Fy vad jag ogillar det ordet, rent hatar faktiskt... enligt BMI-skalan ligger jag på BMI 30,49 och fick upp den här texten: "Ditt BMI är 30.49
Du har viktklassen fetma. För komma ner till normalvikt bör du gå ner 14.58 kg" Känn på den!!! Svårt att hålla sig glad då...

Men nu har jag ringt Vårdcentralen, steg 1, och väntar på kontakt med min läkare, steg 2, sen hoppas jag på hjälp, har bett om det förut men inte riktigt känt att jag blivit tagen på allvar!

Nej nu ska jag och mina överviktskilon åka och hämta hem mina troll (som jag inte behöver jaga...)

Råd och förslag mottages tacksamt, dock inga "tycka synd om" kommentarer tack :) (tycker tillräckligt synd om mig själv ändå...)

På återseende och stor kram till er alla!!

// Marie